Jag förstår inte paniken runt ljudet på Friends Arena. Av det man kunde höra på TV var det bitivs helt okej ljud. Till och med bra.
Min erfarenhet är att när det är förväntning på tryck på en arena så blir det sällan det. Väldigt många i publiken kommer dit för att bara titta på.
Att stirra på publiksiffran på 43 000 är att göra sig själv en otjänst. Det som är intressant är hur stor klacken är, för det är ju den som sjunger och låter. Överiga bidrar möjligtvis med taktfast handklappande.
Visst var/är Råsunda och Söderstadion två arenor av toppklass för akustik, men Stockholms Stadion är inte det. Ändå brukar Djurgårdens fotbollspublik få upp rätt bra tryck i spännande matcher.
Samma med Globen, dödstyst vid landskamper och annat. Men när AIK, Djurgården eller Bajen spelat viktiga matcher har man knappt hört vad man tänker.
Och ärligt talat räckte det med en spännande volleybollsemifinal mot Sovjet redan 1989 för att Globen skulle skaka.
Och nu har ni nyckelordet...spännande matcher!
Gårdagens premiär för AIK hade så mycket förväntan, och så blev det en ganska dyster 0-0-match.
Jag är övertygad om att en normal AIK-publik på runt 15-20 000 personer kommer att låta rejält i matcher mot Blåvitt och exempelvis Malmö. I gårdagens match hände ju i praktiken ingenting som höjde nerven hos hemmapubliken, och då blir det så där.
Jag har varit på Stockholmsderbyn med över 25 000 personer som varit rätt tysta.
Stockholmspublikens röster är ingenting som ska dirigeras eller konstrueras. Det brukar lösa sig ändå.
